Kerstin Bergendal (1957)

är en svensk konstnär och curator, bosatt i Danmark. Hennes konstnärliga arbete fasthåller ett fokus på platser, deras roll och dilemman.

Bergendal använder en speciell konstnärlig metod - en blandning av interventionens strategier, en otraditionellt lång närvaro och en lekfull ad hoc logik. Under senare år har hon med denna metod satt fokus på helt eller halvt offentliga rum – det vi kan kalla för ”allmänningar”.

Genom att kartlägga just denna typ av rum, kan hon samtidigt diskutera och omdefiniera den grundidé som dessa rum vilar på – idén om att vi kan dela ägandet. Målet för Bergendal är alltså inte att bara gripa in i och utföra en konkret påverkan på ett utvalt fysiskt rum, även om detta absolut ingår i hennes verk. Hon använder platsen som konstnärens sanktionerade ärende. Ett ärende som ger henne anledning att vända sig till, och involvera de människor som använder platsen på olika sätt.

Bergendal befinner sig på platsen under otraditionellt lång tid; normalt 1-2 år, men ibland upp till11 år. Hon öppnar under denna process kartläggande samtal med många helt olika personer med anknytning till platsen. De ger henne sina kunskaper om, och sin syn på, platsen och de sociala villkår och mellanmänskliga relationer som präglar denna. Hennes långa och lyssnande samtal öppnar helt mekaniskt till ett stort engagemang från deltagarnas sida. Konstnärens frågor framkallar ett sammelsurium av olika röster. De skriver in sig i konstnärens process av att föreställa sig – ge bilder på, hur dessa relationer hade kunnat ändras, om platsen fick en annan form och en ny funktion.

Som andra fas upprättar Bergendal en kortvarig zon för gemensam förhandling mellan alla deltagarna. Denna zon lägger sig bredvid verkligheten, den är en strikt utopisk och drömmande process - som en såpbubbla. Inne i denna såpbubbla ältas alla gemensamma erfarenheter långsamt ihop, till förslag på konkreta ingrepp på platsen.

Slutligen utarbetar Kerstin Bergendal sina egna konklusioner - utopiska, men fullt genomförbara konkreta förändringar av platsen. En omorganisation av platsen, som kan ge platsen en roll som förbindelselänk mellan människor. Ofta inkluderar hon nya typer av obeständiga substrukturer, som kan ändra användningen av platsen från monofunktion, till ett heterotopiskt rum.

Bergendals förslag har ofta en form och ett koncept som kanske inte funnits tidigare, Och som i och med en realisering används som ett 1:1 modellförsök. Därför har hon infört sina egna konstnärliga verk-kategorier - ”översättning”, prototyp eller modell.

Bergendals "översättningar" har ofta realiserats. ”Tre Tårne til en Ny Fælled i Trekroner" Roskilde, 2011, Bronshøj Bibliotek 2010 och Tyve Dage i Viborg- en Rejse i 2013 är några exempel på detta.

I sitt övriga arbete har Bergendal fasthållit ett fokus på ett utvidgat mandat för samtidens konstnärer. Hon var 1991 – 2010 med och bildade den konstnärsdrivna plattformen TAPKO tillsammans med Jørgen Carlo Larsen och Cai Ulrich von Platen. TAPKO bjöd in kollegor från hela Europa för att undersöka platsspecifika strategier runt om i Köpenhamn.

Hon ledde omdaningen av Overgaden Institut for Samtidskunst i Köpenhamn 1996 – 2002 i samarbete med konsthistorikeren Simon Sheikh. I Roskilde curaterade hon ett elvaårigt konstprogram i relation till kommunens utveckling av en ny stadsdel Trekroner - The Trekroner Art Plan Project. Bergendal har även varit kommittémedlem i danska Statens Kunstfond, samt gästprofessor vid Skolen for Mur og Rum vid Det Kongelige Danske Kunstakademi. Hon är i skrivande stund gästlärare vid Valands Konsthögskola.

För mer information vänligen besök:

www.kerstinbergendal.com
www.tyvedage.com


För böcker om och med Kerstin Bergendals arbete vänligen besök:

http://www.worldcat.org/identities/viaf-100605124